Inledning

Tanken är att detta stödmaterial ska underlätta dialog mellan olika intressegrupper. Materialet består av redogörelser och rapporter som sammanställts inom ramen för projektet om organisation av stödåtgärder (organisationsprojektet), texter från andra av European Agencys projekt och dokument framställda av andra aktörer (till exempel Unesco, Unicef och OECD) som innehåller information om ämnet i fråga. Materialet bör användas för att få igång en samverkansinriktad förändringsprocess där man försöker förverkliga rekommendationerna från organisationsprojektet om barns rättigheter och delaktighet, begreppsmässig klarhet och samstämmighet och om att skapa kontinuitet i stödåtgärderna.

Att skapa möjligheter till inkludering – bakgrund

En begreppssamling utvecklades när deltagarna i organisationsprojektet funderade kring olika erfarenheter och diskuterade slutsatserna som började ta form med många olika typer av intressenter.

Först talade man om att öka kapaciteten i vanliga skolor. Senare ersattes dock begreppet kapacitet (den största mängd som något rymmer) med möjlighet (att kunna/ha förmågan att göra något). Man kände att det begreppet bättre beskrev vad det faktiskt handlade om.

De främsta motiveringarna till detta sätt att tänka finns uppställda i tabellen nedan.

Inriktning mot kapacitet

Inriktning mot möjlighet

Kvantitativt tankesätt

Kvalitativt tankesätt

Förknippas med säkerhet/förutsägbarhet och därmed också gränser

Inga gränser, mer osäkerhet/oförutsägbarhet

Kapacitetsbyggande, behöver inte innebära kvalitetsförbättringar. Mer av samma sak cementerar gamla arbetssätt

Möjlighetsbyggande, fokus på utveckling och innovation

Ökat resursbehov

Bör handla om kreativ användning av befintliga resurser

Kan cementera "korvstoppningsmetoder" (kunskapsinmatning), lärarledd differentiering (för gruppbehov), individualisering (med anpassning av läraren)

Bör handla om att lyssna på eleverna, utgå från deras nivå (personalisering) och arbeta sig framåt därifrån samt om att eleven tar eget ansvar

Eleverna är beroende av hjälp från läraren eller stödpersonal

Eleverna blir mer och mer självständiga och får större självförtroende

Obligatoriska uppgifter, lättare uppgifter för lågpresterande elever

Valbara uppgifter, kamratstöd till alla elever (kooperativt lärande)

Bedömning av/för lärande

(resultatinriktat) 

Bedömning under/av lärande

(inriktat mot lärprocessen) 

 

Som framgår av ovanstående bygger möjlighetsinriktade system/skolor mer på delaktighet. Alla intressenter anses vara lärande och spela en aktiv roll för att öka sin egen och andras möjligheter och förmåga.

Grundläggande förmågor

Genom att använda detta stödmaterial – tillsammans med andra nyckelpersoner – skapas möjligheter till att utveckla följande grundläggande förmågor och kompetenser som är nödvändiga för att leda förändringsarbete;

  • kunskap om och förståelse för barns rättigheter (FN:s konventioner om barnets rättigheter och om rättigheter för personer med funktionsnedsättning) och vilken inverkan dessa har på lagstiftning och policy
  • klarhet/vision om inkluderande undervisning som underlag för enhetlig policyutformning.

Resursen kan även användas för att skapa följande:

  • möjlighet till kritisk analys av den nuvarande situationen som utgångspunkt för utveckling
  • förhållningssätt som utvecklar en förbättringskultur genom samarbete
  • kreativitet och innovation (i pedagogik, läroplan, bedömning, organisation och rättvis resursfördelning).

Lärare kan använda materialet för att fundera över sitt eget ansvar för ALLA elever, vilket innebär att de måste förstå eleverna och anpassa läroplanen och pedagogiken tillsammans med sina kolleger.

Stödmaterialet lyfter fram komplexiteten inom detta område och erbjuder information som kan användas som underlag för utveckling inom olika nivåer av skolverksamheter. Det finns redan i dag ett antal självutvärderingsverktyg rörande inkluderande undervisning, men många av dessa är nationella. Om de används som checklistor finns det risk för att de inte utmanar rådande tankesätt och inte leder till långsiktig förändring.

Materialet i organisationsprojektet har tagits fram och godkänts av många olika intressenter på europeisk nivå. Reformer måste först och främst handla om att förbättra skolsystemen och skapa bra förutsättningar för både rättvisa och hög kvalitet.

Enkla och snabba lösningar där man behandlar symptom som dåliga skolresultat och där man inte tar itu med grundorsakerna och förser eleverna med möjligheter ger sannolikt inte några långsiktiga resultat.

Hur kan stödmaterialet användas?

Stödmaterialet utgår från fem huvudfrågor:

  • Hur kan FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning införlivas i den nationella/lokala policyutformningen för att säkerställa att alla elever får en kvalitetssäkrad utbildning
  • Vad betyder inkluderande undervisning för intressenter på nationell/lokal nivå hos oss?
  • Hur kan stödåtgärder organiseras så att alla elever får sina behov uppfyllda?
  • Vad är det som hindrar delaktighet och lärande och vad kan göras för att åtgärda det?
  • Hur kan samarbete mellan viktiga intressenter leda till förändring och förbättring?

När du klickar på någon av frågorna kommer du till en ny sida med beskrivningar av varierat material som rör ämnet, och här finns även länkar till materialet. Materialet består av utdrag från litteraturöversikten, rapporter och diskussioner från organisationsprojektet, praktiska exempel och citat från viktiga intressenter på de platser som besökts och andra texter från äldre arbeten som European Agency genomfört och arbeten från andra aktörer inom området inkluderande undervisning.

Syftet med allt material är att överbrygga mellanrummet mellan teori och praktik. Vi ger även förslag på viktiga ämnen och frågor som kan användas som underlag för diskussioner mellan olika intressenter. För att diskussionerna ska bli så givande som möjligt bör deltagarna först läsa de föreslagna utdragen ur materialet och fundera över frågorna som utformats för att utmana traditioner och invanda tankemönster. En sådan analys av den egna nuvarande situationen och det egna arbetet är en bra utgångspunkt för förändring.

Share this page: