I litteraturöversikten till organisationsprojektet framhålls behovet av genomgripande strukturförändringar för att inkluderande undervisning ska åstadkommas. Man behöver se över policyantagandena och det praktiska arbetet. Det räcker inte med mindre förändringar eller komplement i den befintliga organisationen.

En av utmaningarna med förändring är att det skapar osäkerhet, och det får många människor att känna sig otrygga. Om det inte hanteras väl kan förändringsarbete även tolkas som kritik mot tidigare arbetssätt. Därför är det viktigt att alla intressenter är med på banan och förstår varför förändring är nödvändig och att det kan innebära att man måste överge sitt nuvarande sätt att arbeta och vissa invanda rutiner.

Eftersom lärande är en social process är det endast genom samarbete som en förbättringskultur kan skapas. Även förändring är en gemensam process, något som åstadkoms tillsammans och inte något som kan ”beordras” uppifrån. Enligt

O’Murchu (2014) är inte frågan vad det är vi måste förändra för att åstadkomma förbättring utan snarare vad det är vi måste veta om förändring för att förbättring ska inträffa.

Network of Experts on Social Aspects of Education and Training [Nätverket för experter på de sociala aspekterna av praktisk och teoretisk utbildning] har satt samman rapporten Alliances for Inclusion [Samarbete för inkludering] (se länk nedan), där man skriver att många insatser och utvärderingar är kortsiktiga och att det därför är svårt att hitta metoder för att utvärdera vad som faktiskt fungerar bäst. I rapporten hävdas att man ofta fokuserar på resultatmätning som belägg för förändring snarare än på att utvärdera framsteg i processen. Men aktiv inkludering är en process där målet är att uppnå långsiktiga ekonomiska fördelar för alla. När man söker belägg för framsteg inom aktiv inkludering bör man därför även ta hänsyn till processaspekterna i hur målen nås (s. 70).

Det finns en ökande medvetenhet om att det behövs ett övergripande ramverk för policyutformning för att få till stånd samarbete mellan olika myndigheter och samhällsfunktioner på alla nivåer i systemet. Det visas till exempel av Europeiska kommissionens rekommendation Investing in children [Satsningar på barn] (2013).

Alla förändringar bör göra det möjligt för alla intressenter att arbeta smartare och uppnå bättre resultat genom gemensamma initiativ och innovation med fokus på en gemensamt fastställd vision om kvalitetssäkrad utbildning och stöd för alla elever.

Resurser

Organisation of Provision to support Inclusive Education Literature Review

I litteraturöversikten i organisationsprojektet hävdas att den effektivaste förändringsstrategin förefaller vara aktionsforskning där yrkesutövare i skolan samarbetar med akademiker/forskare som kommer utifrån och som kan bidra med objektiva råd (sidan 19).

Organisation av stödåtgärder – besöksrapporter 

I rapporterna om projektbesöken finns praktiska exempel. Läs särskilt följande:

Sverige Sidan 12 och 19–21
Österrike Sidan 14
Tyskland Sidan 12
Redogörelse om skolan Waldschule

Diskussionspunkt – samarbetspraktik

• Hur effektivt är samarbetet på er skola och/eller i era arbetslag? Vad är det som bidrar till denna effektivitet (till exempel gemensamma värderingar, en tydlig vision, starkt ledarskap)?
• Har vi några exempel på samarbetspraktik med aktörer utifrån? Vad gör vi för att bidra till innovation och förbättring och vad kan vi göra för att vidareutveckla sådana samarbeten?

Organisation of Provision to support Inclusive Education Literature Review

Se sidan 19–20 om viktiga faktorer för förändring.

Organisation av stödåtgärder: huvudpunkterna från seminariediskussionerna

Läs sidan 4–6.

Diskussionspunkt – engagemang för förändring

• Vilket stöd får skolledare för att kunna leda ett kontinuerligt förändringsarbete? (Se även frågan om kontinuitet i stödåtgärderna i den gröna delen av detta stödmaterial.)
• Vilka metoder används för att engagera elever och föräldrar i förändringsprocessen? Vad finns det för belägg för att man faktiskt lyssnar på elevernas och vårdnadshavares åsikter? 

Organisation of Provision to support Inclusive Education Literature Review

Läs sidan 33– 35 om samarbete mellan skolor och sidan 52–53 om samarbete mellan specialskolor och vanliga skolor.

Huvudpunkterna från seminariediskussionerna i projektet om organisation av stödåtgärder 

Se avsnittet om utveckling av resurscenter på sidan 5.

Sammanfattningen av den landsspecifika informationen från projektet om organisation av stödåtgärder

Läs sidan 4–5 om specialskolornas förändrade roll.

Rapporten från besöket i Ljubljana i projektet om organisation av stödåtgärder

Läs sidan 12–14 om förändringsstrategier.

Diskussionspunkt – samarbete mellan skolor

• Fundera över hur mycket er skola samarbetar med andra skolor i området. Vad ger detta samarbete för resultat och vilka vinner på det? Vad finns det för system som säkerställer att samarbetet inte är beroende av enskilda eldsjälar?
• Om du arbetar på en specialskola eller ett resurscenter kan du fundera på hur er kunskap och era erfarenheter förmedlas till andra (till exempel genom gemensam praktik och/eller gemensam fortbildning)? Hur leder samarbetet till fler möjligheter till lärande för alla elever? 

Organisation av stödåtgärder som främjar inkluderande undervisning – sammanfattande rapport (finns på 22 språk)

I projektrapporten kan följande läsas: ”Samhällsfunktionerna bör arbeta för att förändra miljön, inte bara hjälpa den enskilda individen” (sidan 17).

Diskussionspunkt – samarbete för ökade inkluderingsmöjligheter

• Hur kan alla intressenter engageras för att öka skolornas inkluderingsmöjligheter? Fundera över vilka roller de olika yrkesgrupper som finns hos er har och hur de kan stärkas genom gemensam praktik.

NESET:s rapport Alliances for Inclusion [samarbete för inkludering]

I denna rapport sammanfattas ett antal erfarenheter om samarbete. Här beskrivs bland annat hur man måste arbeta för att klara av mer komplicerade behov: Samtidigt som eleverna får stöd måste man även arbeta mer systematiskt och ”ekologiskt”, vilket innebär insatser där även familjen och samhället runtomkring ingår. Skolan, som når alla, har en avgörande roll när det gäller att (a) upptäcka tidiga tecken på sårbarhet hos unga och uppmärksamma andra samhällsfunktioner på att det behövs tidiga insatser och (b) ge barnen möjlighet att delta i en tillgänglighetsanpassad utbildning (sidan 69).

Diskussionspunkt – samarbete mellan olika yrkesgrupper

• Vad finns det för nationella/lokala rutiner för samarbete mellan olika yrkesgrupper hos er? Vad behövs för att samarbete mellan yrkesgrupper ska vara möjligt? (På sidan 43–53 i NESET:s rapport finns fler exempel, och på sidan 62 finns en sammanfattning över faktorer med positiv och negativ inverkan.)

Fler referenser

Unicefs webbinarium

I webbinariet om föräldrarna, familjen och samhället diskuteras sätt att skapa en samarbetskultur, nivåer av samarbete och samverkan, inkluderingsfrämjande resurser i familjen och samhället och underlättande lagstiftning och policyregelverk.

Det finns även en broschyr till webbinariet.

SWIFT IN 60-film

Även i SWIFT IN 60-filmen om stöd på många plan visas hur man kan bygga samverkan mellan familjer och samhället.